Vi är människor och det är märkligt och kanske svårt och omöjligt ibland
Vi har spenderat dagen med att handla och ta igen oss efter gårkvällen/nattens långa arbetspass, 16.30-01.30 på stående fot med 30-45min matpaus. Hoppades på att det skulle vara ett av de mindre eventen, men det första jag såg när jag kom dit var ordet bal och det visade sig istället att det var deras största event med sittande middag. Knappt tusen gäster bara, lugnt och fint! Efter ett par timmar hemma idag tog vi oss iväg till Hyde Park för att trängas med alla andra julmänniskor i Winter Wonderland, lite jul på Liseberg stuk fast på engelska, med gratis inträde och med betydligt mer färglada klubbor och hysteriska åkattraktioner.
Efter att jobba med dessa fina event har jag insett att jag går och sträcker mer på ryggen, även utanför jobb, vilket ju bara kan vara positivt. Att däremot ta med sig resten från jobbet, som att hålla händerna bakom ryggen, se till att hålla sig ur vägen för gäster och kollegor med varma tallrikar och göra sig så osynlig som möjligt i vissa situationer är kanske inget positivt att ta med sig. Jag känner det när jag är i stora folksamlingar, att jag håller händerna bakom eller framför mig och försöker hålla mig undan för alla, kanske inte den bästa egenskapen i livet alltid?
Efter att jobba med dessa fina event har jag insett att jag går och sträcker mer på ryggen, även utanför jobb, vilket ju bara kan vara positivt. Att däremot ta med sig resten från jobbet, som att hålla händerna bakom ryggen, se till att hålla sig ur vägen för gäster och kollegor med varma tallrikar och göra sig så osynlig som möjligt i vissa situationer är kanske inget positivt att ta med sig. Jag känner det när jag är i stora folksamlingar, att jag håller händerna bakom eller framför mig och försöker hålla mig undan för alla, kanske inte den bästa egenskapen i livet alltid?
Kommentarer
Trackback
