Katri Melander

Har tydligen en kamera i min telefon, den har värt med under jobbtider uppenbarligen.

Sista dagen på daigs (tycker det är ett så mycket bättre ord än förskola) hade vi två barn på vår avdelning och det småregnade lite men varmt var det, juli. Vattenfärger, penslar, staflier och hur mycket papper som helst plockade vi fram och jäklar vad det målades! (sista bilderna) Älskar konstverken de gör och sättet de ser världen på, de där små.

Vänta bara tills den dan då jag får sätta en av alla mina drömmar och planer i verket. Kameror, skapande, vardag, förskolebarn, men det är i framtiden det!

Tanken är städa, rensa, få ett litet hum om vad som ska med till England och vad av det som inte ska med som ska slängas och sparas. Men allvarligt talat, vem vill ta tag i det när sommarn väl hittat till Sverige och Göteborgstrakten? Synd bara att bästa vänner också insett att det är sommar och verkar fastnat på tjörn eller gjort sig omöjliga att få tag på!

Sista jobbdagen målade Kitty 4 år av mig med vattenfärg.

Morgonhumör är inte min grej. Jag förstår inte hur folk gör. Hur man kliver upp på morgonen pigg och glad. Det händer ytterst sällan och bara om jag hunnit sova 8-10 timmar och vaknar i exakt rätt läge av mig själv. Ska iväg till havet för det ska man tidigt när det är fina dagar men just nu vill jag mest kasta en tallrik i väggen, av den enda anledning att det är för tidigt på morgonen och jag känner mig åter igen som en småunge "jag vill inte" helt enkelt. Men det blir nog bra, solbrillor på och badväskan packad, hej!

Panikkänslor inkommer ibland, då snurrar tankarna och allt möjliga och omöjliga idéer flödar. Resesidor kollas och pengar räknas, eller räcker det med att städa? Vänner är upptagna och andra bokar resor. Tillslut inser man att det bara är ett resultat av att vara uttråkad en stund och att en promenad och att klättra lite i berg i solen med mor och far räcker alldeles alldeles utmärkt för stunden. Ikväll är vi sedan ute efter den känslan.

110727

Jag har många gånger konstaterat för mig själv att jag är både lant, havs och stadsmänniska, vilket är en av anledningarna till kommande flytt även om jag var och varannan dag undrar vad jag sysslar med. Idag känner jag mig dock inte som en stadsmänniska över huvudtaget. Jag lämnade stockholm i söndags med bara positiva känslor, nästan, och drog sedan till sommarstugan. Lantluft och havsvindar, sena kvällar till solnedgång i absolut lugn och ro, kom igång med läsning igen, bastubad, saltbad, sol på klipporna osv... Det är ändå bara tre nätter men gud, det känns längre. Och jag trivs ikväll inte alls med att bo i stan, även om Göteborg i många jämföranden kan klassas som en riktigt liten småstad. Jag vill sova till tystnad och vakna till solen som värmer uterummet lite för många grader, jag vill trivas i superskitigt hår och gå skogsvägen ner till vattnet i samma kläder som dagen innan och dagen innan det och dagen innan det... Men jag klagar inte, jag är nöjd. I morgon älskar jag stan igen och ikväll är inte eldkvarn helt fel heller!

Att där vart en vattenglad 16 månaders Saga till kusinbarn som förgyllde tillvaron gjorde inte det hela sämre!

Om ingen skulle bli sjuk i sista stund har vi om några timmar lyckats samla släkten i stugan för första gången på några år. När vi var små brukade vi kusiner vara där och busa jämt med farmors vakande öga, och för jämnan var även våra föräldrar där, men det håller ju sällan. Folk växer upp och skaffar egna nya liv. Men nu alltså, farmor och åke, faster farbror och far med respekitve plus barn med respektive och till och med barn där, ett i alla fall. Jag tror på en fin stund. Så ja, jag kanske också ska ta mig dit så att vi blir fulltaliga :)

Vem gör så, vilken levande människa kan göra något sådant? Jag kan fortfarande inte riktigt ta in det. Det som sker runt om i världen, som nyss skett i Norge. Jag är så trött på det, så fruktansvärt jävla trött på det. Kan vi bränna upp alla vapen och fientliga tankar? Jag vill svära skrika och slå någonting, men jag kan inte ens så många eller vidriga svordommar.

Ska väl i alla fall ta och packa upp efter en otroligt fin helg i Stockholm som innehållit långa promenader, god mat, fantastiska drinkar, CHANG!, besök på thaibåten, fika i mängder,
hamnhäng, lite shopping och självfallet perfekt sällskap och rätt perfekt väder!

Det känns som jag mest packar och packar upp väskor, men vad tusan! Semester kallar vi det va? Strax bär det av till huvudstaden för mig och Malin där vi ska häsla på Malin, en av tjejerna vi reste lite med i Vietnam och Kambodja :)

I Hällebäck ser man farmors konst lite varstans

Kan man inte segla ger man det hela ett gott försök, seglar på en stund och byter sedan till motorbåten och njuter till fullo av bästkusten, avslutar det hela med omtalad grillfest hos Pernilla där kameran går och sover. Det vart en fin lördag!

Nu kilar jag ut på landet igen. Pernilla, bilder från vår fina segling kommer i dagarna ;)

I sverige är det så att man även får trotsa regnet, le ändå och göra det så bra man kan. Vi är duktiga på det! För övrigt första gången någonsin som jag köppt en såndär snygg plastpåseponcho... Bilderna är kopierade och dåliga!

I sverige är det så att man får trotsa blåsten och det faktum att det blir kyligt så fort solen går i moln, vi älskar det ändå!

Idag är fixardag. Det vill säga, städning och pappersfix som jag aldrig tar tag i, förmodligen inte idag heller. Till kvällen blir det utgång i regnet. Senaste dagarna har betsåt av fina dagar och kvällar med vänner, barnkalas, lite grill, träning, hav, sol och vattenskidor, liseberg. Rätt fin start på den så kallade ledigheten.

Barnkalas Patricia 8 och mormor 78 på ett hörn











mormor fick en plattv

I helgen har jag bland annat kunnat konstatera att jag är pinsamt dålig på minigolf, att man faktiskt kan stiga upp innan 9 även om man är ledig, att en vinterresa till Guatemala/Nicaragua inte är helt omöjlig, bara precis nästintill, att mitt teleobjektiv till kameran är så förbannat mycket trevligare än originalobjektivet. Har efter fredagsbesök av Felicia och Bella spenderat helgen hos Mormor där det var födelsedagsfiranden, kvällsbad och cykeltur med två 8åringar, mingolf osv... Patricia fyllde igår 8, och idag fyller mamma och mormor 48 respektive 78 år, grattis!

En trött nyvaken nybliven 8 åring och hennes mor

Det är ibland lite jobbigt att träffa min familj, på grund av att de alla är så jäkla stressade hela tiden. Precis som alldeles för stor del av befolkningen i det här landet verkar vara. Jag försöker hålla stressen från mig men jag börjar fundera på om jag inte är värre ändå. De är stressade på grund av jobb och allt som ska hinna göras där och utöver det. Jag är inte stressad under jobbtider, jag är stressad nu när semestern börjat. Jobbade min sista dag idag på ett tag i detta land, vilket för stunden faktiskt inte är skönt alls, jag hatar avslut. Brukar dock bli bra när jag vaknar efter helgen och vet att jag är ledig.

Man kan tydligen ha ett liv även under jobbdagar
Jag älskar svensk sommar, faktiskt.

Lördag kväll med start på Naths altan och en tänd grill som många trevliga gånger förr.

Mormor flyttade för några veckor sedan, några dagar innan dess var det Kim & Camilla. Idag är det Linus & Lindas flyttlass som går. Nath flyttade precis hem, moster ´morbror´och kusin flyttar om knappt en månad och strax efter är det min tur. Själva har vi inte bott här i mer än ett år och det va väl inte längre sedan än så Linus & Linda flyttade sist heller. Jag är på tok för trött för att hjälpa till med dagens om jag skulle bestämma nu, men förhoppningsvis vaknas det till liv senare. Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides var för för övrigt ingen jättehöjdare, rolig på sina ställen men inte mycket mer.

Det är fredag, vart helt okej varmt även idag, 4 barn kvar på avdelningen efter lunchen varav 3 sov, rätt lugn dag alltså. Ikväll blir det pirater på bioduken, dessutom kära vänner ska Nath följa med för hon är äntligen äntligen hemkommen och hemflyttad från Tyskland! Om vi är glada att ha henne hemma igen? J A.

Flickans 20årsdag en sommarkväll 2010