Katri Melander

Jobbar och tiden springer iväg, har snart varit hemma en månad. Det är helt sjukt. Har i alla fall orkat mig ut på en springrunda i dagarna, äntligen! Den gick dessutom helt galant och blev några kilometer mer än vanligt. Kändes faktiskt så bra att jag skulle kunnat hålla på ett tag till. Kan ju (mot förmodan) hoppas att den känslan håller i sig nästa gång det är dax, och nästa och nästa och nästa. I övrigt händer inte mycket, redigerar bilder, skriver, umgås (lite för lite), njuter av solen när den behagar vara varm osv... :)

Det var en fin dag för 36 dagar sedan, en av många. Vi bodde helt perfekt, mitt på stranden, det var varmt och soligt trots en del tjocka moln, jag var nyklippt och mådde fantastiskt, vi använde musklerna (de få som fanns kvar) ordentligt för en gång skull på många veckor haha, vi tog oss kajakande till en fin ö, vattnet var varmt, vi träffade på en badande elefant, vi matade den sedan på land, fotade, åt en inte så bra lunch i värmen, jag gungade, vi drack chang på vår veranda på stranden, såg solnedgången och slapp den så kallade vakthunden, vi hade en lugn och fin kväll och avslutade den med en helt sanslös natt. Jag tycker inte det är pest att vara hemma, men jag hade gett mycket för att vrida tillbaka tiden en stund. Det finns många mornar, dagar, kvällar och nätter från senaste månaderna som jag lätt skulle kunna uppleva igen. Och igen och igen och igen.