"Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur"

Det är kyligt nu, i solen är det fortfarande varmt men så fort den försvinner är det kallt, precis som sig brukar i Sverige även om sommrarna. Men det är en annan sorts kyla nu, höstkyla. Folk pratar om skolor, kom de in på andra intagningen, hittar de lägenhet, vill de plugga egntligen, eller jobba? Det är tillbaka till jobbet för andra. Själv försöker jag packa ner två tredjedelar av mitt liv i kartonger som ska upp på vinden och resterande i en resväska. Nu är det tillbaka till verkligheten, på riktigt. Sedan jag åkte i Januari har det inte riktigt varit verklighet av det hela. Man kom hem levde länge på resan, jobbade en del och njöt av våren i förväntan inför sommarn. För en månad sedan jobbade jag sista dagen och sedan dess har det vart fullt upp med roligheter. Det har varit en helt perfekt månads "semester" med familj släkt och vänner, händelser och upplevelser, mycket hav och flängande. Men nu som sagt, nu kommer hösten och ett annat liv börjar. Det är inte meningen att låta dyster, jag har förväntaningar och ser fram emot det och är otroligt glad att någonting nytt händer, men jag ska inte förneka att det känns underligt.

Spenderade sista timmar av kvällen med den här damen och hennes man. Det blev ett hejdå efter alldeles för kort tid, jösses hon har ju bara vart hemma en månad, drygt och nu är det dax för oss att splittras igen. Vuxenliv alltså, ingen har tid samtidigt. 21 blev hon idag med, Grattis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0