I mitt hus där jag bor känner ingen varann
Så ljuder Joakim Thåströms röst i Ebba Gröns låt mamma pappa barn. Kom och tänka på den nu när texten nedan bubblade upp.
Mina föräldrar skaffade Facebook i förra veckan. Mina föräldrar som vart så anti detta trams i nästan ett år. Vänner, det enda det pratas om i detta hem nu är den jäkla aniskitsboken, de är besatta! Vill man nå fram i deras sfär får man trolla upp datorn och kontakta dem där, att prata det är överskattat. Om man inte pratar om allt man läst på sidan eller läser upp allt som folk gör vill säga. Det är illa nu, men ni skulle hört de första dagarna, den första timmen! Men... varför är jag där? Varför står det så? Vem är det här? Varför är han på min sida, jag har inte blivit vän med honom? Hur hittade hon mig? Men oj nu skriver någon! Va, hjälp, hur, va, vad? Men ja, det är kul och jag kan förstå det. Ett sätt att hitta och kontakta människor man för länge sedan slutat prata med. Förmodligen har detta skett av en anledning men det glömmer man ju gärna i en stund som denna? Hur som helst, det är kul men jäklar vad jag är trött på att höra om det, å andra sidan blir det en hel del skratt. Dubbelt.
Nu är det sovdags, i morgon blir det jobb (istället för Johannas utspring tyvärr), mottagning, sällskap & socialt sedan ännu mer sådant -studentfest. Kan som många andra inte fatta att det var ett år sedan jag var där. Kul ska det i alla fall bli att fira detta årets damer och herrar som lämnar skolan med världens största leende på läpparn och fula mössor över nyfixat hår.
2009
Mina föräldrar skaffade Facebook i förra veckan. Mina föräldrar som vart så anti detta trams i nästan ett år. Vänner, det enda det pratas om i detta hem nu är den jäkla aniskitsboken, de är besatta! Vill man nå fram i deras sfär får man trolla upp datorn och kontakta dem där, att prata det är överskattat. Om man inte pratar om allt man läst på sidan eller läser upp allt som folk gör vill säga. Det är illa nu, men ni skulle hört de första dagarna, den första timmen! Men... varför är jag där? Varför står det så? Vem är det här? Varför är han på min sida, jag har inte blivit vän med honom? Hur hittade hon mig? Men oj nu skriver någon! Va, hjälp, hur, va, vad? Men ja, det är kul och jag kan förstå det. Ett sätt att hitta och kontakta människor man för länge sedan slutat prata med. Förmodligen har detta skett av en anledning men det glömmer man ju gärna i en stund som denna? Hur som helst, det är kul men jäklar vad jag är trött på att höra om det, å andra sidan blir det en hel del skratt. Dubbelt.
Nu är det sovdags, i morgon blir det jobb (istället för Johannas utspring tyvärr), mottagning, sällskap & socialt sedan ännu mer sådant -studentfest. Kan som många andra inte fatta att det var ett år sedan jag var där. Kul ska det i alla fall bli att fira detta årets damer och herrar som lämnar skolan med världens största leende på läpparn och fula mössor över nyfixat hår.
2009
Kommentarer
Postat av: Maggan
Detta, kära vän, var väl ändå en liten överdrift :) Idag ska jag träffa en kompis jag inte sett på några år, just det, sågs på Facebook igen. Att vi tappade kontakt var nog mest tidsbrist.
Trackback
