Katri Melander

Gårdagen vänner. Satte mig på bussen för en timmes resa och började känna av den där förbannat jobbiga känslan som inet går att göra någonting åt. Precis under magen, som kramp fast 100 gånger värre, den tar all kraft från resten av hela kroppen så att man blir alldeles lealös och kallsvettig. Det går inte att få bort det på något sätt, ändra position i stolen varannan minut för att lindra det hela en liten, liten aning. Koncenrera sig på varje andetag. Kan tänka mig att jag såg halvt galen och halvt borta ut. Detta var dessutom värre än jag någonsin känt tidigare, någonsin! Lyckades byta från buss til tåg i alla fall och hamnade tillslut i Malmö, äntligen. Där kilade jag in på pressbyrån, köppte mig ipreen och cola, satte mig på en bänk och väntade på vändande tåg som kunde ta mig därifrån. 5 timmar efter startad resa var jag hemma igen och hade inte åstadkommit någonting egentligen, den älskade ipreentablatten började verka först när jag var hemma igen. Jäkla mensvärk.

Så ja, det där med presenter gick ju inge vidare. Idag är min sista lediga dag innan det ska vara fiat (söndag) så får göra ett nytt försök, struntar dock i Malmö, köpcenter närmare får det bli. Bli biten av en geting eller ett bi igår kväll föresten (skrev jag biten? Stucken så klart). Det svider som satan och jag känner mig smått allergisk, undrar om det är katter, pollen eller sticket? Får stå ut i alla fall hoho. Ha en fin dag.

Bild från början av Majmånad då jag och Pernilla tog några simtag på marstrand. 8 grader i vattnet. Vill minnas att jag kanppt andades. Avslutningsläger med våra kära simmare var det alltså.