odefinerad
Oh my, sitter och läser i bloggen, ett år tillbaka, eller lite mer för jag läser majmånad. Oj vad jag var stressad! Jag kan känna det än idag, vilket kaos, vilka känslor. En dag beskrev jag det så här:
"Lite, eller ganska mycket panik, och en ganska stor odefinerad känsla. Stress, nervositiet, glädje, förvirring, rädsla, gldäje, stress, glädje, stress, glädje, nervositet, Läskigt. Ja jag vet inte riktigt. Tiden bara försvann. "Fixar det seeeen, det är långt kvar. " Hell no. Hjälp. Det är allt annat än långt kvar, men jag försöker förgäves att förtränga det, bara en liten stund till.
sjutton, ettsju, 17 d a g a r."
Det var alltså 17 dagar innan studenten, men grejen är den att jag även idag kan känna den där odefinerade känslan och då inte bara i minnet. Kanske är det så man mår på våren, ni som vart med förr, är det så? Synd bara att man inte har något som studenten framför sig denna gången.
Är det föresten bara jag som känner mig aningen instängd av vulkanaskan? Inte för att jag hade tänkt flyga någonstans, men det känns lite jobbigt att det ju faktiskt inte går. Haha jaja, kan väl summera det hela genom att jag haft tur då jag ju varit uppe i luften några gånger de senaste veckorna. Väl tajmat!
Nu ska jag återgå till att vara stressad och glad och förvirrad, sedan ska jag sova en blund! :) Om 10 veckor är det midsommar, då har jag slutat jobba och förhoppningsvis börjat jobba någon annanstans, förhoppningsvis har jag även kommit på vart jag ska ta vägen. Vi får se!
Tjingeling
Typ världens snyggaste
"Lite, eller ganska mycket panik, och en ganska stor odefinerad känsla. Stress, nervositiet, glädje, förvirring, rädsla, gldäje, stress, glädje, stress, glädje, nervositet, Läskigt. Ja jag vet inte riktigt. Tiden bara försvann. "Fixar det seeeen, det är långt kvar. " Hell no. Hjälp. Det är allt annat än långt kvar, men jag försöker förgäves att förtränga det, bara en liten stund till.
sjutton, ettsju, 17 d a g a r."
Det var alltså 17 dagar innan studenten, men grejen är den att jag även idag kan känna den där odefinerade känslan och då inte bara i minnet. Kanske är det så man mår på våren, ni som vart med förr, är det så? Synd bara att man inte har något som studenten framför sig denna gången.
Är det föresten bara jag som känner mig aningen instängd av vulkanaskan? Inte för att jag hade tänkt flyga någonstans, men det känns lite jobbigt att det ju faktiskt inte går. Haha jaja, kan väl summera det hela genom att jag haft tur då jag ju varit uppe i luften några gånger de senaste veckorna. Väl tajmat!
Nu ska jag återgå till att vara stressad och glad och förvirrad, sedan ska jag sova en blund! :) Om 10 veckor är det midsommar, då har jag slutat jobba och förhoppningsvis börjat jobba någon annanstans, förhoppningsvis har jag även kommit på vart jag ska ta vägen. Vi får se!
Tjingeling
Typ världens snyggaste
Kommentarer
Postat av: malin
fatta att det nästan var ett år sedan vi tog studenten, det är ju helt galet! hade vart kul med en klassåterträff i sommar.
Trackback
