run

oh, I'm so good! Mor skulle ut och springa med väninna och jag skippade som vanligt att förlja med, trots att både mor och far tjatatde om att jag skulle följa med. Precis innan de gick stod de och tjattrade på om att de båda tänkt skippa det men att de vill känna sig duktiga (sort of) och tillslut i sista stund, sekunder innan de skulle sa jag åt dem att vänta och bytte om rekordsnabbt och hakade på. Förbannat skönt nu må jag säga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0