27 September, 2008

Jag är så trött nu, och jag har inga förklaringar, ursäkter eller vettiga saker att säga. Det viktigaste nu är att jag vet att ni finns där, som jag funnits för er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0