19 Maj, 2008

Det är sjukt vad tråkiga saker kan bli roliga plöstligt. Städa, göra andras skoluppgifter, räkna matte frivilligt? börja rensa i gamla lådor osv osv, det blir ju plötsligt väldigt roligt när man har miljoner andra och egna skoluppgifter att göra. Tänk om man kunde lägga ner samma tid och energi på dem. Har kunnat ignorera stressen ganska rejält länge nu, men nu finns det inte mycket annat att göra än att ta tag i det. Mest stressad blir jag nu på grund av att jag får för lite sömn om jag sitter uppe på nätterna, får jag förlite sömn så kommer jag inte upp ur sängen på morgonen, det är både psykiskt och fysiskt omöjligt! Försov mig självklart idag, vilket jag absolut inte kan göra i morgon om jag ska lyckas få ett betyg i religionen. Därför har jag nu ett litet dilemma, sova och göra färdigt religionsuppgiften som ska redovisas i morgon eftermiddag i morgon eller... Nej föresten, inget dilemma kvar, så får det bli. Ligger i sängen senast 00.00 idag bestämer jag nu. Gjorde jag dock igår med men somnade inte innan 3 för det! Idag är jag dock trött och sömn kan inte vara mer lockande just nu. (Möjligtvis i morgon bitti) Får färdigställa skräpet i morgon, samtidigt som miljoner andra saker. Jag har insett att hur mycket jag än vill plugga i tid så kan jag inte det, det går helt enekelt inte förän dagarna innan det ska vara klart. Ska man göra något åt det eller är det bara att acceptera det?
I vilket fall känner jag att sommarlovet inte kan komma mer lägligt nu, ur alla aspekter! Mornarna blir svårare och svårare och tankarna blir en enda gröt i huvudet. Inte alls långt kvar till siesta nu! Innebär också; inte alls mycket tid kvar att få allt gjort på! Skärpning Katri! Sömn nu.

Orkar varken tycka, tänka eller känna själv just nu. Så kör på bara, kan vara skönt det med.
För övrigt känns det som det här inlägget tog flera timmar att skriva, tog nog inte mer än några minuter, 4 max.
Godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0