Katri Melander

Tillbaka på landet igen och försöker under lunchrasten göra mig en livsplan som så många gånger förr. Det går också ungefär som det brukar, inte alls med andra ord. Men det är ändå en rätt skön känsla, att kunna komma fram till ingenting att det på något sätt också kan vara okej. Det är vad jag talar om för mig själv som tröst i vilket fall, för det hade varit rätt skönt att ha en plan också även om den skulle gå käpprätt åt skogen. Efter få dagar i London - defenitivt mersmak! Efter att ha surfat runt angående svalbard - defenitivt sugen! På tal om surfa - defenitivt sugen på sommarland, hav och surfbräda! Jag är med andra ord mig själv precis som jag brukar, inte ens ett bakvänt men trevligt land som England kan ändrar på det och få mig att bestämma mig för något, skönt va?! Och ja, justdet gott folk, mitt svenska nummer är för tillfället mer eller mindre ur bruk.

med tanke på svalbard då, stulen så klart!

Den del av jobbdag som spenderas innomhus med sovande bebis ägnar jag åt att vakta den här. Eftersom lillen sover till klassisk musik är det också vad jag lyssnar på, allt för att hinna vagga honom innan han vaknar upp helt och gallskriker. Så stenkoll på ljud och lampor som lyser och slocknar. Går förvisso att stänga av ljudet och bara se på lamporna men vore onödigt att missa den där minuten man har på sig att få honom att sommna om! Så ja, thats me för stunden, absorberad av bebis på snart 7 veckor :)

Har bytt ut landet mot staden för två dagar på grund av ändrade planer. Befinner mig nu i Battersea i London som är min andra boplats under denna vistelse i detta land. Här spenderat eftermiddagen och kvällen med bebis som framöver alltmer kommer bli min vän och dess otroligt trevliga föräldrar. Efter dessa timmar älskar jag det, bara tanken på att jag är i London, de alltmer tydliga ljuden av heathrows flygplanstrafik, sirenbilar i bakgrunden och bruset från bilvägen! För att inte tala om mitt rum och badrum som är i nybyggd del av huset högst upp, som sagt, love it! Jag undrar när allt kommer sluta att vara så nytt? Har förvisso bara gått drygt en vecka sedan jag kom men ändå, köppte i alla fall mig ett par ridskor i förmiddags. Faktiskt är de så snygga att jag lätt skulle kunna ha dem till vardags. Godnatt.

Katri och... gode gud hjärnsläpp, ni vet cidern, en av de engelska torra. St... något kanske? Hjälp. 21årsdagen i alla fall

Det här är i själva verket en väldigt tråkig bild, men det är första gången jag travar utan att någon håller i mig, häromdagen. Man blir lätt 5 år i huvudet här borta med alla stora djur och noll kunskaper.

20110816

Vet inte vart jag har hamnat riktigt. Grannen bakom träden har tydligen en egen hellikopter, jag har aldrig sett den där grannen och inte heller huset, men hellikoptern syns på himlen ibland och propellerbladen hörs bakom träden. Kossorna på andra sidan skogen gör sig hörda, fåren och lammen bräker ständigt efter nötter. Igår skulle en av baggarna flyttas och jag stod som ett frågetecken när de andra jagade in honom, jag har ridit "ensam", hundarna skäller så fort de kommer någon de inte känner igen, hästarna bankar sönder stallet när det är matdags, internet är segare än någonsin och min mobil fungerar endast på vissa punkter av markerna. Vildsvinen några hundra meter bort gör väsen av sig och det låter utan att överdriva som om de har ihjäl varandra, vilket också kan vara fallet. Jag är stökig i köket och karro i rummet. Det är stora gröna fält med skog intill vart man än vänder blicken, berget ovan lovar enorm utsikt, fyrhjulingen är sanslöst rolig att köra, londons flygplanstrafik finns i himlen och en millitärhellikopter flyger över oss ciskus en gång om dagen. Trots alla ljud känns det nästan tyst och det är otroligt lugnt trots allt folk, djur och maskiner. Det känns också som att det kanske blir en del sådanna här bilder en tid framöver...

Karro på bild, 20110815

Så här har jag nog aldrig spenderat min födelsedag tidigare. Med världens skönaste natur, hästar och hundar i mängder, människor som pratar mycket fin engelska runt omkring mig... Trakotorljud i bakgrunden och slitit jobb. Det är positivt dock! Nu väntar jag bara på att Karolin ska bli klar så att vi kan ta oss ner till en av byns pubar som passande nog heter någonting med häst. Hon är definitivt den segaste människan jag känner i vissa stunder, betydligt mycket värre än mig. Cheers!
Here she is, yesterday

Vad jag lärde mig på vägen hit "ställ om klockan efter lokal tid så fort du landat!" speciellt om du ska springa efter tåg och hålla på! Men det löste sig, jag kom med mina tåg i sista minut och kom tillslut fram. Lever lugna livet här på landet, förutom att det inte är så lugnt med tanke på att jag är inslängd i Karros arbetsschema bland djuren. Men det är skönt, kroppsarbete och frisk luft! Idag ska hon ge mig min första ridlektion haha Wish me luck!

Sista kvällen hemma vart det tapas och vin med vänner på El Corazón, mycket trevligt!

Sådär, om cirkus en timme är jag på väg mot flygplats och därmed England. Väskorna är överfulla och jag har säkert glömt hälften. Dator, kameror och hårddsik är med i alla fall, och jackan. Resten löser sig i denna så kallade flytt! I Lagom tajming åker jag från en stad fylld av liv och fest nu i och med way out west och kulturkalas osv till ett land där kravaller och kaos sprider sig alltmer. De två första veckorna kommer jag dock bara att vara ute på landet så det är nog lugnt. Sedan får vi se vad som sker och hur!

Det är kyligt nu, i solen är det fortfarande varmt men så fort den försvinner är det kallt, precis som sig brukar i Sverige även om sommrarna. Men det är en annan sorts kyla nu, höstkyla. Folk pratar om skolor, kom de in på andra intagningen, hittar de lägenhet, vill de plugga egntligen, eller jobba? Det är tillbaka till jobbet för andra. Själv försöker jag packa ner två tredjedelar av mitt liv i kartonger som ska upp på vinden och resterande i en resväska. Nu är det tillbaka till verkligheten, på riktigt. Sedan jag åkte i Januari har det inte riktigt varit verklighet av det hela. Man kom hem levde länge på resan, jobbade en del och njöt av våren i förväntan inför sommarn. För en månad sedan jobbade jag sista dagen och sedan dess har det vart fullt upp med roligheter. Det har varit en helt perfekt månads "semester" med familj släkt och vänner, händelser och upplevelser, mycket hav och flängande. Men nu som sagt, nu kommer hösten och ett annat liv börjar. Det är inte meningen att låta dyster, jag har förväntaningar och ser fram emot det och är otroligt glad att någonting nytt händer, men jag ska inte förneka att det känns underligt.

Spenderade sista timmar av kvällen med den här damen och hennes man. Det blev ett hejdå efter alldeles för kort tid, jösses hon har ju bara vart hemma en månad, drygt och nu är det dax för oss att splittras igen. Vuxenliv alltså, ingen har tid samtidigt. 21 blev hon idag med, Grattis!

Sådär, bra jobbat Katri! Efter ett år kom jag äntligen iväg för att lista mig på vårdcentralen som ligger på typ 2 minuters cykelfärd härifrån max, samt skomakarn som ligger ännu närmare. samanlagt 15 minuter av mitt liv, varför tar det alltid sån tid att få tummen ur? Men bättre sent än aldirg va? Nu är det bara det stående problemet kvar, att packa ihop rummet. Hela min krop stretar emot, är nog bara att börja. 3 dagar. Ikväll samlas familjen för att äta mixad födelsedags/avskedsmiddag för mig och bror. Två födelsedagar och ett avsked :)

Blir glad av denna!

Jag försöker se det ljust. Jag flyttar alldeles för snart. Kommer sakna alla enormt. Har förbannat ont i båda min knän, det ena känns dessutom 10 gånger större en vad det borde (Någon tyckte det var en bra idé att knuffa på mig när stod på en stol, klyftigt). Är redan rastlös och har bara uppgifter som heter plocka ihop ditt rum och hjälp till med vindsstädning framför mig idag. Dessutom är det världens söndagsväder, nästan svart på himlen, deprimerande. MEN gårdagskvällen var helt grymt lyckad, flytt blir spännande och vänner/familj träffar man ju igen! Knäna blir nog bättre dem med! Positiva tankar nu Katri

skälderviken, sommarvägen

Angående gårdagen och dess tältning. Det blåste, regnade och tälten var från minst 40 år bakåt i tiden men vi fick upp dem, vi lyckades lägga till båten, lasta av alla grejer, tända grillarna och påbörja vår matlagning och hade det helt enkelt riktigt trevligt när det blev regnuppehåll! Tills en trevlig gammal gubbe dyker upp och påstår att det är hans ö, allmansrätten gäller inte här och en annan massa bullshit. "Ni har 5 minuter på er att plocka ner allt det här och försvinna härifrån, dra!" Var ju ingen som ville stanna med honom i närheten och det gick inte att diskutera med honom över huvud taget. "Varför ska jag behöva uppge mitt namn, varför ska behöva ange ett skäl, varför skulle jag vara trevlig och varför i helvete ska jag svara på frågor?" Jo man tackar! Det är kul, vi grillade färdigt, stannade tills vi hade ätit, ringde och frågade polisen lite frågor och såg till att han fick reda på att han hade fel så in i bänken, att han inte har rätt köra iväg folk från ön bland annat. Sedan drog vi och hade rätt trevligt ändå. Blev ingen tältning men ett par timmar med fint sällskap i alla fall! Lite kortspel och värdelösa spökhistorier i mörkret osv. Det är bara att gilla läget, idioter finns överallt tyvärr, men oj vad jag har lust att kolla reglerna extra noga och sedan åka dit och slå upp inte bara fyra, utan femtio tält bara för att påpeka hur rätt vi har! Jag är glad att vi ändå kunde behålla humöret, ingen jävel ska komma och förstöra! Well well, ikväll blir det kräftskiva, utan kräftor för min del förstås! Och nedan några bilder från vår fina havstur i torsdags...

Massa sol och hav har det minsann vart senaste veckan. Igår var det sol, hav och segelbåt, ännu en rätt perfekt dag alltså. Denna sommarn har bjudit på många sådanna. Nu är solen bortbytt mot moln som ser ut att lova regn... Men vi skiter i det, vi ska ha våran lilla båttur och tältning ändå. Hörs!

Har tydligen en kamera i min telefon, den har värt med under jobbtider uppenbarligen.

Sista dagen på daigs (tycker det är ett så mycket bättre ord än förskola) hade vi två barn på vår avdelning och det småregnade lite men varmt var det, juli. Vattenfärger, penslar, staflier och hur mycket papper som helst plockade vi fram och jäklar vad det målades! (sista bilderna) Älskar konstverken de gör och sättet de ser världen på, de där små.

Vänta bara tills den dan då jag får sätta en av alla mina drömmar och planer i verket. Kameror, skapande, vardag, förskolebarn, men det är i framtiden det!

Tanken är städa, rensa, få ett litet hum om vad som ska med till England och vad av det som inte ska med som ska slängas och sparas. Men allvarligt talat, vem vill ta tag i det när sommarn väl hittat till Sverige och Göteborgstrakten? Synd bara att bästa vänner också insett att det är sommar och verkar fastnat på tjörn eller gjort sig omöjliga att få tag på!

Sista jobbdagen målade Kitty 4 år av mig med vattenfärg.

Morgonhumör är inte min grej. Jag förstår inte hur folk gör. Hur man kliver upp på morgonen pigg och glad. Det händer ytterst sällan och bara om jag hunnit sova 8-10 timmar och vaknar i exakt rätt läge av mig själv. Ska iväg till havet för det ska man tidigt när det är fina dagar men just nu vill jag mest kasta en tallrik i väggen, av den enda anledning att det är för tidigt på morgonen och jag känner mig åter igen som en småunge "jag vill inte" helt enkelt. Men det blir nog bra, solbrillor på och badväskan packad, hej!

Panikkänslor inkommer ibland, då snurrar tankarna och allt möjliga och omöjliga idéer flödar. Resesidor kollas och pengar räknas, eller räcker det med att städa? Vänner är upptagna och andra bokar resor. Tillslut inser man att det bara är ett resultat av att vara uttråkad en stund och att en promenad och att klättra lite i berg i solen med mor och far räcker alldeles alldeles utmärkt för stunden. Ikväll är vi sedan ute efter den känslan.

110727

Jag har många gånger konstaterat för mig själv att jag är både lant, havs och stadsmänniska, vilket är en av anledningarna till kommande flytt även om jag var och varannan dag undrar vad jag sysslar med. Idag känner jag mig dock inte som en stadsmänniska över huvudtaget. Jag lämnade stockholm i söndags med bara positiva känslor, nästan, och drog sedan till sommarstugan. Lantluft och havsvindar, sena kvällar till solnedgång i absolut lugn och ro, kom igång med läsning igen, bastubad, saltbad, sol på klipporna osv... Det är ändå bara tre nätter men gud, det känns längre. Och jag trivs ikväll inte alls med att bo i stan, även om Göteborg i många jämföranden kan klassas som en riktigt liten småstad. Jag vill sova till tystnad och vakna till solen som värmer uterummet lite för många grader, jag vill trivas i superskitigt hår och gå skogsvägen ner till vattnet i samma kläder som dagen innan och dagen innan det och dagen innan det... Men jag klagar inte, jag är nöjd. I morgon älskar jag stan igen och ikväll är inte eldkvarn helt fel heller!

Att där vart en vattenglad 16 månaders Saga till kusinbarn som förgyllde tillvaron gjorde inte det hela sämre!

Om ingen skulle bli sjuk i sista stund har vi om några timmar lyckats samla släkten i stugan för första gången på några år. När vi var små brukade vi kusiner vara där och busa jämt med farmors vakande öga, och för jämnan var även våra föräldrar där, men det håller ju sällan. Folk växer upp och skaffar egna nya liv. Men nu alltså, farmor och åke, faster farbror och far med respekitve plus barn med respektive och till och med barn där, ett i alla fall. Jag tror på en fin stund. Så ja, jag kanske också ska ta mig dit så att vi blir fulltaliga :)

Vem gör så, vilken levande människa kan göra något sådant? Jag kan fortfarande inte riktigt ta in det. Det som sker runt om i världen, som nyss skett i Norge. Jag är så trött på det, så fruktansvärt jävla trött på det. Kan vi bränna upp alla vapen och fientliga tankar? Jag vill svära skrika och slå någonting, men jag kan inte ens så många eller vidriga svordommar.

Ska väl i alla fall ta och packa upp efter en otroligt fin helg i Stockholm som innehållit långa promenader, god mat, fantastiska drinkar, CHANG!, besök på thaibåten, fika i mängder,
hamnhäng, lite shopping och självfallet perfekt sällskap och rätt perfekt väder!